Imorse vaknade jag i panik. Nå, nästan iaf, men min första tanke när jag väcktes av två fruktansvärda smällar, varefter jag lägger märke till att grejerna högst upp på hyllan vinglar oroväckande och nästan ramlar ner, var ungefär: Vart är bomberna, vi måste fly!
Ett halft ögonblick senare hörs mina småbröders fruktansvärda skrik- och då inser jag med viss förvirring... Det var inga bomber. Det var ett enda bombnedslag av ilska, skapat av mina små hjärtegull till småbröder, som bråkade i rummet bredvid.
Nå, klockan var trots allt över 11, så det var väl dags att gå upp.
Dagen idag ska fyllas, så mycket som möjligt, med läsande och antecknande. Vi får se hur många av mina nya utmärkta bläckpennor jag tuggar sönder idag.
Jag har insett att jag nog måste lämna tillbaka Stephen Kings bok Det, där den hör hemma- på biblioteket, och inte på mitt sängbord där den hoppas på att hinna bli läst mellan kurslitteraturen. Den hoppas förgäves.
Snart borde dessutom de fyra böckerna jag beställt från bokus.com komma med posten. När jag, ungeför tre gånger om dagen, inser detta förstår jag att jag verkligen måste läsa med större ambition. Eller åtminstonde tålamod och åter igen det omtalade fenomenet "självdisciplin".
Minuterna tickar iväg fort,fort- snart är ju första tentan här!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar